Förkylningsastma
Förkylningsastma drabbar framför allt de små barnen (0-3 år).
Sjukdomen innebär en benägenhet att i samband med luftvägsinfektioner
reagera med astmaliknande besvär, det vill säga tung, pipande och
väsande andning.
En tredjedel av alla barn har sådana besvär i samband med förkylning någon gång under de första tre levnadsåren.
Vad innebär sjukdomen?
När det blir trångt i luftvägarna blir det jobbigt för barnet att andas. Besvären visar sig på samma sätt som vid vanlig astma. Det piper och väser och barnet får svårt att sova, äta och dricka.
Barn med förkylningsastma får ofta långvariga besvär vid förkylningar. Dessa barn behöver då vara hemma längre från förskolan/skolan än andra barn, vilket i sin tur innebär att föräldrarna måste vara borta från arbetet under längre tid för vård av sjukt barn. Barn får under sina första levnadsår ofta upprepade infektioner. För vissa familjer kan det innebära att barnen är sjuka mest hela tiden under vinterhalvåret, när förkylningarna härjar som mest.
De flesta barn växer efterhand ifrån sina besvär. De barn som har en bakomliggande allergi, eller där det finns allergisjukdom i familjen, löper större risk att med tiden utveckla "vanlig" astma.
Riskfaktorer
Mammans rökning under graviditeten är en viktig riskfaktor för förkylningsastma, liksom om barnet är för tidigt fött. Rökning i hemmet bidrar hos mer än vart fjärde barn på ett avgörande sätt till att det behöver söka sjukvård eller vårdas på sjukhus för förkylningsastma. Infektion med RS-virus under det första levnadsåret ökar också risken för förkylningsastma. Kikhosta var tidigare en vanligt bidragande orsak som nu, tack vare vaccination, nästan försvunnit.
Vård och behandling
Barn som får mer uttalade besvär behöver medicin, och då framför allt sådan medicin som man andas in. Vid svårare förkylningsastma behöver barnen vårdas på sjukhus. De flesta som läggs in på sjukhus är yngre än två år.
Ett barn med förkylningsastma som söker på en jourmottagning eller läggs in på sjukhus kräver mycket vård i form av täta kontroller, övervakning och upprepad medicinering.
En tredjedel av alla barn har sådana besvär i samband med förkylning någon gång under de första tre levnadsåren.
Vad innebär sjukdomen?
När det blir trångt i luftvägarna blir det jobbigt för barnet att andas. Besvären visar sig på samma sätt som vid vanlig astma. Det piper och väser och barnet får svårt att sova, äta och dricka.
Barn med förkylningsastma får ofta långvariga besvär vid förkylningar. Dessa barn behöver då vara hemma längre från förskolan/skolan än andra barn, vilket i sin tur innebär att föräldrarna måste vara borta från arbetet under längre tid för vård av sjukt barn. Barn får under sina första levnadsår ofta upprepade infektioner. För vissa familjer kan det innebära att barnen är sjuka mest hela tiden under vinterhalvåret, när förkylningarna härjar som mest.
De flesta barn växer efterhand ifrån sina besvär. De barn som har en bakomliggande allergi, eller där det finns allergisjukdom i familjen, löper större risk att med tiden utveckla "vanlig" astma.
Riskfaktorer
Mammans rökning under graviditeten är en viktig riskfaktor för förkylningsastma, liksom om barnet är för tidigt fött. Rökning i hemmet bidrar hos mer än vart fjärde barn på ett avgörande sätt till att det behöver söka sjukvård eller vårdas på sjukhus för förkylningsastma. Infektion med RS-virus under det första levnadsåret ökar också risken för förkylningsastma. Kikhosta var tidigare en vanligt bidragande orsak som nu, tack vare vaccination, nästan försvunnit.
Vård och behandling
Barn som får mer uttalade besvär behöver medicin, och då framför allt sådan medicin som man andas in. Vid svårare förkylningsastma behöver barnen vårdas på sjukhus. De flesta som läggs in på sjukhus är yngre än två år.
Ett barn med förkylningsastma som söker på en jourmottagning eller läggs in på sjukhus kräver mycket vård i form av täta kontroller, övervakning och upprepad medicinering.
